thewrittenword.

En tanke.
Ramlade ner från hjärnan.
Blev en sten på vägen.
Till hjärtat.
Och ersatte det...

När är då och när är vi där.

Det har jag skrivit förr.

Försvinner du nu så blir jag inte förvånad,

Då är allt som vanligt.

Som vanligt har jag inte sagt ett ord.

Frihet är större än mig.

Jag hoppas att jag inte tar den ifrån dig,

I ditt tycke. 

Jag har redan blivit svartsjuk,

Av okunskap.

Jag tappar andan många gånger i din närvaro.

Ibland vågar jag tänka att du faller,

Lika fort som jag gör.

Jag hoppas att marken du går på känns lättare,

Att du kanske till och med längtar.

Inte bort utan hit,

Det hade varit fint, om du väljer att stanna.

Så att då kan bli nu.

Han lyfte blicken från sin gitarr.
Tittade ut mot torget som mest såg ut som ett virrvarr.

Hade spelat där igår.
Vågar knappt läsa vilka recensioner han får.

Folket älskade vad de fick höra.
Han är en mästare på att sina lyssnare förföra.

Betyget kanske blir en trea på sin höjd.
Men han är nöjd.

Giget betraktas enligt honom som en enda lång fröjd.

Viktor Agnarsson

Känn dig som hemma sa hon,
och jag tog en cigarett i fönstret på fjärde våningen.

Jag bor på första och röker på innergården.

___________________

Anders Ekman